I Rio

Jag träffade en man i Rio
Som gick som om han huserade en bio

Han var stor och aningen blank
och så vitt jag rätt förstod, en gnutta älskogskrank

Han log mot mig och frågade
Om det var något som plågade

För jag, sa han, var glansig i ögonen och stod lätt på lut
Jag såg visst sliten, beklämd och bruten ut

Jag berättade att jag färdats tusen mil
Och att min resa skulle ta mig tusen till

Att Rio bara var en del på vägen
och att jag snart blir en del av er folksägen

Han frågade om han fick ta mig i sin famn
Och när jag stod där, cheek to cheek, frågade han om mitt namn

Jag sa att jag går under mången benämning
Den kylige vinden, Karlen eller Höstdagsjämning

Kalla mig Jacob, Anton eller Kung Bore
Men när jag backade tillbaks in i dimman viskade jag
…
Jag är Den Store